.gif)
 |
Berit |
| Jag ska berätta lite om mej själv. Jag heter Berit och kom till Gotland när jag var 8 år.Min mamma Hildegard gifte sej med Valfrid Pettersson som sedan blev min styvfar. Jag växte upp på en gård på Hall på norra Gotland. Jag hade gått 1 år i skolan i Sorunda och började andra klass i Hangvar skola. Jag gick sedan till och med klass sex i Hangvar skola. Sedan var det klass sju till och med klass 9 i slite skola. Jag gifte mej 1976 när jag var 18 år med Kenneth Björkqvist och fick 2 barn. Lotta och Hasse. Det höll sedan inte mellan mej och Kenneth. Lennart och Jag gifte oss sedan 1985 och fick Anna-Lena och Eva-Marie. | Det är jag som har gjort våran sida! Jag började göra hemsida i September år 2001 när vi fick bredband Innan det har jag aldrig gjort någon sida. Jag började med en enkel sida och har sedan ändrat den tills den blivit vad den är i dag Vi har gjort mycket tillsammans När barnen var små var vi ofta i skog och natur. Vi plockade blommor och bär. Vi var också ute på picknikar och lekte i skogen med barnen. Dom gjorde kojor både i skogar och vid mormor och morfar. |
 |
Lennart och Släkten Martis |
| Jag ska berätta den historien om släkten Martis som min far berättade en gång för mej och Berit. Det gör jag på sidan om Martis. Jag gillar familjen och naturen. Jag tycker mycket om skogspromenader och att vara ute och plocka svamp och bär. Jag och en granne håller på lite med bilar nu och fixar det är kul. Jag ska berätta den historien om släkten Martis som min far berättade en gång för mej och Berit. Det gör jag i spalten om Martis. | Jag heter Lennart Martis och jag bor på Gotland tillsammans med min fru och mina två barn. Att jag just bor på Gotland har sin egen lilla historia som jag gärna vill dela med mig av. Min släkt på min pappas sida kommer ursprungligen från Dagö (numera Estland). De tillhörde dem som fördrevs därifrån under Katarina den Storas tid och fick gå genom Ryssland ned till Dnjeper´s strand i Ukraina. En lång och besvärlig vandring som krävde många liv. I Ukraina byggde de sedan uppen by som de kallade Svenskby kom att kallas Svenskbyborna. Läs gärna mer om dem i boken "Svenskbyborna, 50 år i Sverige – utgiven av Gotlands Allehandas tryckeri AB Visby 1979). I Svenskbyn levde de i början under ganska svåra förhållanden. Landet hade tagits av Ryssarna från Turko- tatarerna och det hände en hel del raider mot svenskarna från tatariskt håll och dessutom fick de ett hårt arbete med att odla upp stäppen till god åkermark. | De levde där; fram till att de ryska kommunisterna schasade bort dem och då fick de ta sig till Sverige min farfar och hans familj däribland min far som då var 9 år gammal – i en båt där ryssarna hade borrat hål i botten, men de kom i alla fall lyckligt och väl över till Gotland. Den 1 maj 1782 kom en grupp människor vandrande norr ifrån mot floden Dnjepr. Mer än 700 män, kvinnor och barn, i ett långt tåg, med boskap och husgeråd lastat i vagnar. Vid flodbanken gjorde de halt. Tigande tittade de ut över den breda floden, öarna och de sanka stränderna, på det som skulle bli deras nya hem. Gruppen bestod av svenskar, fördrivna från från sina bosättningar i Estland. I dag mer än 200 år senare, bor deras ättlingar kvar i södra Ukraina. |
| Deras hem heter Gammalsvenskby. På 30-talet revs kyrktornet av ungkommunister,i samband med att religioner naförbjöds I många år fungerade sedan kyrkan som biograf och allaktivitetshus. När religionen åter blev tillåten rustades kyrkan upp av en ukrainsk församling. Även svenska på besök i byn är välkommna. Därför ståter kyrkan med både ett lutherskt torn och en rysk-ortodox kupol Ytterligare två kyrkor finns i byn-den tyska, som rustats med hjälp av pengar från väst, och den grekisk-katolska som byggts av flyktingar från västra Ukraina och södra Polen. | början blev svår. När Sovjetunionen Föll samman rasade rubeln i botten. Plötsligt blev ett livs besparingar värdelösa. En ny generation som förstår kapitalets och marknadens mekanismer växer upp men för merparten av landets befolkning är den nya ekonomiska politiken ett smärtsamt mysterium. En av dem var Emma Malmas. Hon slapp straff, men en av hennes föregångare-Alvina Hinas-avrättades, bland annat för att ha utövat sin religion. Vi tackar Gittan Carlström för denna länk som hon skickat. Svenska kyrkan i Tallin |